17 oktober 2008

Lite äckligt, men...

Alla är väl sugna på att hålla något slags världsrekord? Något som särskiljer oss från alla andra.
När jag var yngre så gjorde jag några tafatta försök i de mer kända grenarna - längdhopp, simma långt under vatten, samla ölburkar etc. Men man insåg ju snabbt att man aldrig skulle klara några resultat som var ens i närheten till en början av en start till att närma sig ett semiallvarligt försök till en utmaning av något existerande världsrekord.

Sedan började då alla möjliga märkliga rekord dyka upp i Guiness Rekordbok. Vilket ledde till att fler och fler rekordböcker såldes. Och fler och fler rekord blev det. Så nu har de slutat ta in nya typer av rekord i boken, den blir för tjock. De publiceras bara på nätet.

Problemet har under en längre tid för mig varit att komma på något som inte finns att sätta rekord i. Då får man ju automatiskt ett världsrekord, och om någon slår det senare så har man ju i alla fall haft ett världsrekord.

Så just nu håller jag på med att slå mitt eget tidsrekord i att hålla ett hekto smör i munnen. När smöret väl har smält så är det otroligt svårt att inte svälja. Läpparna blir också väldigt hala och efter en stund kommer det ut lite i mungiporna. Kniper man ihop läpparna blir det nästan ännu svårare.

När jag inte pallar mer så spottar jag ut smöret i en skål som står på en nollställd våg. Fattas det mer än fem gram från hektot så underkänner jag mig själv. Det gäller alltså att spotta ut innan man känner att man svalt för mycket smör.

Nej, nu måste jag spotta.

Inga kommentarer: